Kusiin Vitamin

Bacillhistorier, tidskapare, livstankar, böcker

Archive for the category “Ungvuxenroman”

Manus 2 inlämnat till förlag

Här och Nu bytte ägare igår, mer eller mindre. I alla fall läsare. Eller, rättare sagt, granskare. Vad jag vill säga är att omarbetningen av det första utkastet på Här och Nu (som jag envisas med att tänka på som Ingrid) är klart. Barndomen är ändrad, sexscener är tillagda, upprepande ord är (i många fall) (de fall jag kunde hitta) utrotade och dialoger utarbetade.

Kommer förläggaren gilla? Kommer hon ge tummen upp och ge sig i kast med korr-arbetet? Kanske ge förslag på omslag?

Jag vet inte, men jag är glad att jag har ett kontrakt så jag behöver inte gå och bita naglarna av mig på grund av den lilla detaljen. Jag vet också att det väntar fortfarande hårt, hårt arbete framöver med min Ingrid, men i slutändan blir det en bok.

Slutändan heter maj, 2014.

Nu ska jag börja, på största allvar, med min ungvuxenroman. Studiebesök är inbokat. Jag minns ju inte hur det var att vara 20 så jag måste ut i verkliga livet. Höra hur de pratar, förstår hur de tänker, hur de använder elektronik  och vad de sätter på sig på dagarna. Sådana saker.

Det ska bli KUL!

Annonser

Researcharbetet satte mig på nya spår

Häromdagen satt jag på lunchmöte för att diskutera min kommande huvudfigur. Den manliga. Han som fastnat lite i familjerollen och samtidigt befinner sig mitt i livet. Han vet vad han egentligen vill, men inte ”får”.

Det han vill, musik, kan jag inte så mycket om. Så jag tog hjälp. Genom en kollega fick jag då detta möte arrangerat. Sådant är alltid kul.

Personen ifråga satt förvånansvärt tyst den första halvtimmen. Efter ett tag började jag känna mig lite fånig där jag satt och lade ut texten om en person som faktiskt inte fanns. Som var mitt hitte-på, men uppenbart kunde jag just hitta på rätt mycket om honom för prata non-stop var visst inget problem.

”Men”, sade han sedan mellan tuggorna, ”vad händer om fem år?”

”Fem år? Men boken utspelar sig bara under ett halvår.”

”Ja, men var siktar han. Vart vill han komma? Om han själv fick bestämma, vad skulle han göra om fem år?”

Och personen mittemot mig nöjde sig inte. Han fortsatte: ”OCh vad var det som hände som gjorde honom så familjelojal? Vilken annan tonåring är det?”

Jäklar det satte griller i huvudet på mig. På ett väldigt bra sätt. Jag insåg att Chris och Lova levt väldigt länge uppe i mitt huvud. Jag vet allt om dem. Från favoriträtt till hur de var som små. Från skolbetyg och första gången de tjuvrökte (nej, aldrig Lova. Bara Chris, han är mera utmanaren). De här nya karaktärerna har inte satt sig där än.

Men nu rullar det runt. I morse, i duschen av alla ställen, kom jag på vad som hade hänt i barndomen. Faktiskt två saker, nu ska jag bara välja det mest sannolika. Jag vet också var min Fredrik vill vara om fem år. Var jag kommer placera honom om fem år.

Smart sak det där. Veta allt om sina karaktärer för att sedan lyfta in det i den inre och yttre konflikten utan att det blir krystat. En enkel mening är oftast vad som behövs för att skapa ett djup. En komplexitet som just utgör oss människor.

Nu ska jag bara skriva ned mina tankar i mitt fina block.

Laters!

Post Navigation