Kusiin Vitamin

Bacillhistorier, tidskapare, livstankar, böcker

Le mycket så fattar sura kroppen

Många sådana här livscoacher brukar ju säga att man kan lura kroppen att må bättre. Genom att tvinga sig själv att gapskratta sätter en rad hormonella ändringar igång i kroppen. Tills man faktiskt gapskrattar på riktigt.

Det har jag alltid gått på. Surar jag för mycket tvingar jag fram ett leende. Ser ut som en pajas ett tag. Tills kroppen hänger med på tåget och mår bra. Faktiskt. Det är sant. Pröva ni också.

En annan sak som skrivarbloggar talar om är att man ska visualisera sig till framgång. Se sig själv mingla runt på bokmässan med sin egen bok under armen, fundera på vilken klänning man ska ha på releasefesten, se kön som ringlar sig ned från signeringsbordet.

Mitt självförtroende när det kommer till just skrivande. Sällan är den där självkänslan mera i botten än när jag skriver. Har aldrig varit med om dessa toppar och dalar (mera dalar, om jag ska vara ärlig). Skriver två rader. Tvivlar på hela projektet. Drar det i land, bara för att det egentligen får mig att må bra (och annars skulle karaktärerna aldrig riktigt hålla sams) samtidigt som jag sänder ut det till läsare. Bara för att falla ned i kolkällaren igen. Skriver noveller till tävlingar. Lyssnar på tystnaden.

Katarinas goda självförtroende är en fröjd att läsa just då. Jag tokdiggar sådan attityd. Önskar jag ägde hälften av det. Hon skriver inte OM hon blir publicerad. Hon skriver NÄR. Och jag tror på hela paketet. Inom ett år finns ett kontrakt påskrivet och klart. Förlagen kan bara tacka sin lyckliga stjärna att just de fanns med på hennes sändningslista. Studenstaden har kläckt ytterligare en briljant författare inom det skönlitterära. Jag kommer vara på releasefesten. Jag kommer vara glad för hennes skull.

Och jag kommer ha ett brett leende över hela ansiktet hela kvällen.

Annonser

Single Post Navigation

2 thoughts on “Le mycket så fattar sura kroppen

  1. Det där med att le fungerar faktiskt. Det är något med produktionen av hormoner. Självsuggestion också, så länge man har fötterna på jorden. Jag kanske kan bli skönlitterär författare, men jag lär inte bli prima ballerina på Balsjojteatern.
    Skickar ett par virtuella påsar pepp från mig till dig

    • vitaminkusin on said:

      Du är bara så otroligt duktig på det där med självsuggestion och härlig attityd. Om något så är det det jag ska lära från dig. Samt allt det där skrivtekniska…
      Tack för pepp!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: