Kusiin Vitamin

Bacillhistorier, tidskapare, livstankar, böcker

Frågeutmaningen från Boktjuven – här kommer äntligen svaren

Ångestladdad var det. Och inte är jag helt nöjd. Men nu kan jag inte dra på det längre. Måste liksom svara innan 2013. Meen, det kan vara så att jag ändrar svaren lite vartefter i livet. Det kan mycket väl vara så…

1. Viken är din favorit TV-serie? Just nu absolut Mästarnas Mästare. I särklass det bästa som gjorts på tv på länge. Annars är jag inte den helt stora tv-tittaren. Såg mycket Oprah en tid och lärde mig en del av livets glädje och sorg där.

2. Vilken bok retar du dig mest på slutet? Johanna Lindbäcks ”Min typ brorsa”. Fantastisk bok på alla sätt (läs rec här på bloggen) men herremindag, absolut inte slutet! Så gör man bara inte som artonåring! Jag tror inte på det. Har ni andra åsikter så säg gärna till!

3. Vilken bok önskar du mest att det var du som hade skrivit? Av någon anledning så är det första jag tänker på ”Borta med vinden” så jag går på den magkänslan. Ett härlig krönika om en tid då kostymdrama var en del av vardagen. Skulle vara najs att ha skrivit något som både är historiskt, vackert, kärlek och alla vet vad det är. Typ Romeo & Julia, Scarlett & Brett, Chris & Lova

4. Vad är ditt dröminriktning på bokmässan? (Får, men behöver inte vara länder. Du är boss.) Fattar inte helt frågan. Kan vara för att jag aldrig varit på bokmässa. Meen, jag är boss så därför bestämmer jag att min bok ska finnas i alla montrar med mig som huvudpresentatören och stora dragplåstret. Låter det som en plan?

5. Vilket var din favoritbok när du var liten? ”Vi barn på sjukhus”. En fantastisk bok i svartvita bilder med riktiga fall från sjukhusmiljö. Allt från hosta, skrubbsår som ska sys och operation. En bok som nu går i arv till kidzen och läses med samma intresse, även om bilderna andas 70-tal.

6. Vilken fiktiv karaktär påminner mest om dig? Absolut inte en blekaste aning. Kan man bedöma det på sig själv? Vad säger ni som läser? Vem är jag?

7. Vilket är det konstigaste klädesplagg du har i sin garderob? Antingen en hemmasydd folkdräkt, fast det är ju inte så konstigt egentligen så jag säger en jordgubbsklänning i vuxenstorlek inklusive en bubblig fodrad mössa med stjälk och blad. Till och med de där svarta fröna är påsytta fransar.

8. Hur många böcker av kiosklitteratur-typ har du läst? Om man med det menar typ kärleksromaner (för det gör man väl, eller är jag fördomsfull nu?) så har jag läst massor. Den som inte har gjort det ljuger… Typ att man säger att man minsann inte ser Dallas fast man vet allt om JR och Sue Ellen. Sånt ljug.

9. Vad väljer du av 1) En djup, men svårförståelig bok 2) En lättläst bok med uppenbar handling. Hänger mycket på humöret men eftersom jag reser rätt mycket just nu samt är trött mer än jämt samtidigt som jag måste läsa dagligen blir det en lättläst bok med uppenbar handling. Typ manus 1… 🙂

10.Vem av följande bilderbokskaraktärer skulle du helst vilja ha som ditt barn: 
     Alfons,Max, Lilla Anna eller Ellen Max pratar ju lite trist tråkigt och verkar ha lite bekymmer med än det ena och än det andra. Lilla Anna hänger ju bara med den där Långa farbror och vad hans uppgift är egentligen är inte helt klart. Ellen har jag inte alls koll på ska erkännas. Alfons däremot är egensinnig, har en hemlig kompis och gillar Milla. Han tar jag som barn, anytime!
11.Vilken bok ångrar du (mest) att du läste? Jag ångrar nog aldrig att jag har läst en bok. Hur dålig den än månde vara. Även ur otroligt dåligt böcker finns det en lärdom. Om så bara att lära sig att slå igen omslaget i tid!

Annonser

Single Post Navigation

8 thoughts on “Frågeutmaningen från Boktjuven – här kommer äntligen svaren

  1. Tack för att du svarade. En jordgubbsklänning är ett konstigt plagg oavsett storlek! 🙂 Ang Min typ brorsa så tycker jag nog hon fick ihop slutet, men jag hade hellre sett att det blev mer romantiskt. 🙂

    • Romantiskt är väl en sak, men tror du verkligen på att två hormonstinna ungdomar under samma tak tänker så där vuxet? Det går liksom emot allt i evolutionen på något sätt.
      Ja, jordgubbsklänning med hatt är verkligen ett konstigt plagg. Och så kom jag på folkdräkten först…

  2. Intressant, jag tyckte att Min typ brorsa var jättebra, fast visst, slutet kändes lite… ja, vad ska man säga, lite besviken blev man ju nästan. Fast samtidigt, hur skulle det ha kunnat sluta annorlunda? Det hade blivit en VÄLDIGT kontroversiell bok om den tagit ställning FÖR incestuösa förhållanden…

    • Fast är det verkligen incestuöst? De var tonåringar ”tvingade” in i samma boende. Två skötsamma ordentliga ungdomar som föll för varandra. Ja, det svåra måste onekligen bli när de går ut olika håll när förhållandet tar slut, men tror du på att de klarar hålla sig ifrån varandra. Hitta nya och presentera dem för varandra? Jag tror inte det och då hade jag en rätt trist ungdom… 🙂

      • De är ju styvsyskon, det är väl incestuöst… omständigheterna kanske är förmildrande, men ändå, det är svårt att bortse från tycker jag. Jag ville nog att de åtminstone skulle få gå lite längre, men samtidigt förstår jag försiktigheten. Att skriva tolkas ju lätt som att ta ställning och det är förstås extra känsligt att ta ställning för olämpliga saker när man riktar sig till unga. Det innebär förstås inte att man bara ska skriva präktigheter och vara jättefeg, men det är en svår avvägning…

        Och jag tyckte nog inte att det var såå konstigt att de fattade ett såpass vuxet beslut. Svårt, ja, men kanske det enklaste ändå. Situationen att en vill men inte den andra, och den första väljer vänskap framför ingenting är ju lite likt det hela och kanske lättare att köpa? Jag jämförde i alla fall så och tyckte att det blev ganska rimligt i slutändan. Men visst kommer de ha det jobbigt framöver…

      • Jag kan mera tänka mig att de involverande föräldrarna sätter sig på tvären när de upptäcker vad som händer (hur blinda är de egentligen? Totalt nyförälskade de också kanske), snackar ut om saken och sedan landar det i det. Känns kanske lite mera ”normalt”.
        Det bästa av allt är att jag går fortfarande och funderar på det där. Är det inte lite så en bok ska vara, kvar i minnet länge efteråt. Kankse en stratagi från författaren… 🙂
        Hoppas du mår bättre!

      • Håller med, bryr man sig tillräckligt mycket för att diskutera det hela gör ju författaren någonting rätt. 🙂 Men hu, så pinsamt och jobbigt om föräldrarna hade lagt sig i det hela, det var väl nästan skönt att slippa. 🙂 Fast visst, det hade onekligen drivit saker till sin spets och gjort det riktigt jobbigt för huvudpersonerna… Kanske hade slutet blivit mindre snopet och abrupt. Du kanske skulle skriva ett nytt fanfiction-slut? 🙂

        (och tja, måendet är väl någorlunda under kontroll i och med att jag ägnar hela dagarna åt att optimera det genom att äta sånt som funkar och vila orimligt mycket… jag ska nog ta mig igenom det, men jag saknar att ha ett liv!)

      • Haha, fanfiction är nog verkligen något för mig. Sno karaktärerna och ha en åsikt om slutet… 🙂
        Det är bra, ät allt som går att hålla nere och se ljuset i tunneln! Krya på er!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: