Kusiin Vitamin

Bacillhistorier, tidskapare, livstankar, böcker

Rätt ned i kvinnofällans breda käft

För er som både följer bloggen och mitt dagliga liv vet att jag nu är tillbaka på arbetsplatsen medan Mr Underbar tagit över där hemma. En dag jag gått och glatt mig till en hel del den sista tiden. Man blir ju inte direkt överstimulerad i Byn när det kommer till barnpassande och hushållskötande dagar. Nu ska Mr Underbar ta hand om tvätt, städ, mat och barn (gärna i en annan prioriteringsordning) medan jag tänkte att det var lite lyxigt att bara stänga dörren till kaoset på morgonen.

Ska vi enas om att jag börjat tänka om lite?

Hemma har vi den regeln som säger att den som jobbar tar hand om barnen på nätterna. Vi har inte världens mest sovande barn så nätterna kan vara rätt… rätt vakna om man så säger. Det var en briljant regel som jag (ja, jag!) instiftade lagom till föräldraledigheten och har sedan sovit gott (jaja, ammat också, men det är ju inget att prata om). Varken jag eller Mr Underbar är hjärnkirurger eller astronauter direkt så om vi sitter och dåsar till på jobbet kan det på sin höjd resultera i ett stavfel eller en felsägning. Det finns även en väldigt liten risk att varken jag eller Mr Underbar kommer explodera och höja rösten till våra kollegor på grund av sömnbrist.

De riktigt hemska arbetsgivarna, våra barn, kan däremot locka det ur en. Trotsa, vägra och hånle när de ska klä på sig för att gå på dagis. Fast man räknar till tio massor av gånger så hjälper det inte på att stämman gärna höjer upp sig ett par decibel och ansiktet färgas violett. Fast man går ifrån för att lugna ned sig följer de där små arbetsgivarna efter en, rycker i tröjan och hetsar på en. Jag säger bara det, om det hade varit kvinnor som startat upp krigen här i världen hade de haft givna tortyrredskap till hands.

Det är då man behöver vara utsövd och tålmodig. Med sina barn. Som alltid verkar befinna sig i någon slags trotsfas.

Men idag satt jag på jobbet och klippte på ögonen samtidigt som jag försökte formulera vettiga mails ut mot verkligheten. Var det en så där smart plan egentligen?

För att inte tala om hushållsuppdelningen. Jag lämnade över städ, tvätt, barnens aktiviteter, mat och planering till Mr Underbar och tänkte mig pilla lite navel i ett halvår framöver.

Sedan insåg jag att det ska huggas ved, skottas, tanka bilen, ta hand om luftvärmepumparna, byta dammsugarpåse, köra bilen på både service och besiktning. Alla datorer ska uppdateras och kablar ska gömmas undan och den där Telia-boxen ska få lite ömma slag också. Det hamnade liksom på mitt bord.

Äh, tänkte jag och fick tag i yxan. Hur svårt kan det vara? Med yra barn runt benen fick jag upp vedklabben på huggkubben och svingade yxan. Bara för att missa grovt. Tjohej, tänkte jag och bad barnen backa ett par meter. Nästa svingade yxslag resulterade i en träklabb som for upp från kubben och slog till mot höger kind. En faslig smäll i en faslig fart. Lilla hjärtat var väldigt road av mina svordomar. Helt plötsligt var det lite lockande att vika tvätt i lugn och ro framför tvn.

Men skam den som ger sig, tänkte jag medan jag tankade bilen i morse (den behöver tvättas också. Sade jag att det också ingår i mina uppgifter nu?). Man får motion av att hugga ved. Datorerna är ju Mr Underbars intresse så det kan han ta hand om. Visst fungerar det så. Men kanske jag ska byta en vecka matlagning mot service på bilen. Det låter väl som en bra byteshandel.

Nu går jag och lägger mig. Tills vi vaknar igen (runt midnatt), god natt.

Annonser

Single Post Navigation

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: